Folkhögskolan

Historien om Folkhögskolans tillkomst i Sverige men framförallt hur Tärna Folkhögskola bildades.

FOLKHÖGSKOLAN

Folkhögskolan är en unik nordisk skolform. Men den norska folkhögskolan liknar inte den finska, den svenska inte den danska. Alla de skolor som finns i Sverige har sina egenheter.

Folkhögskolorna präglas av folkbildningens kännetecken: Frihet från styrning, från centrala kursplaner, från betyg, friheten att skapa en egen profil och inte minst friheten för var och en att söka sig till en folkhögskola – eller låta bli. Målet är att skapa “dugliga samhällsmedborgare”, aktiva, kritiska och självständiga människor som kan och vågar försvara demokratin.

I Rödding i Danmark grundades världens första folkhögskola 1844. Upphovsmannen var Nicolai Frederik Severin Grundtvig – präst, författare och folkbildare. Grundtvig ansåg, att de latinskolor som dittills funnits bara skapat högfärdiga ämbetsmän. Ut med latinet, bort med allt “odanskt”! In med folkets diktning och historia, myter och sagor, visor och traditioner, kort sagt livsupplysning i stället för latin. Detta var vid slutet av upplysningstiden, i romantikens era och nationalismens.

Sverige fick sina första folkhögskolor; Önnestad, Hvilan och Lunnevad, år 1868. Även om inspirationen kom från Danmark, så blev inriktningen en annan. Om grunden i Danmark var mytologisk, så blev den i Sverige mera materiell. Den svenska folkhögskolan skapades i förstone för att tillfredsställa behoven hos en samhällsklass på uppåtgående. De nya kommunallagarna år 1862 gav ökat självstyre åt kommunerna. Ståndsriksdagen med adel, präster, borgare och bönder avskaffades 1866. Därigenom fick främst de välbärgade bönderna större inflytande och ökad makt. För att axla detta politiska ansvar behövde bönderna en skola som gav samhälls- och kommunalkunskap, föreningsteknik och mötesvana, något folkskolan visat sig otillräcklig för. Vid samma tid utvecklades jordbrukstekniken. Bondsönerna, för det var de det gällde, som skulle utveckla bondens värv och skapa det nya – kommunalpolitikerns. Så viktigt för regionens utveckling att landstingen redan mycket tidigt uppträdde som ekonomisk tillskyndare och även huvudman för många folkhögskolor. Så småningom, under somrarna, kunde också döttrarna beredas plats på folkhögskolans kurser, men det skulle dröja innan kvinnorna fick en jämställd plats i folkhögskolans värld. Dröjde gjorde det också innan drängarna och pigorna, torparna, statarna och tjänstehjonen gjorde sitt intåg, liksom det nya samhällsskikt som skapades med stordriften och industrialiseringen: arbetarproletariatet.

De stora folkrörelserna – nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och frikyrkorörelsen – tog dock både de betryckta som levde under eländiga förhållanden och folkhögskolan till sitt hjärta. Så kallade rörelsefolkhögskolor växte fram. De konservativa krafterna varnade för socialisthärdar, de högkyrkliga för sekterism. Striderna kring de nya skolorna var både hårda och hätska. Men samhället hade förändrats, behoven var andra och folkhögskolan visade sig kunna tillgodose dem. Skolorna fungerade både som centrum för sin bygd och som hemvist för folkrörelsernas medlemmar och var långt ifrån några “politiska vapensmedjor”.

Just förmågan att kunna möta nya behov utan att förlora sin själ, att förena förnyelse med eftertanke, är folkhögskolans särprägel. Utan den förmågan och i ett samhällsklimat mindre präglat av demokrati än det nordiska, kanske folkhögskolan skulle ha gått i graven som en stendöd, urmodig yrkesutbildning för lantbrukare. Samhällsnyttan i samspel med individens utveckling har gjort att den överlevt, trots en del försök till dödförklaringar.

Bildning och utbildning går att förena!

Tärna folkhögskola

En folkhögskola är något unikt. Det handlar inte bara om att läsa ämnen. Här gäller det hela människans utveckling. Det finns 147 folkhögskolor i Sverige – de flesta rörelseägda. Tärna folkhögskola, som har landstinget som huvudman, är en av de äldsta, grundad 1876.

Theodor Holmberg

Inledningen av Tärnasången som skrevs av Theodor Holmberg

Tärnasången

Var hälsad värna Tärna,
som sluter oss i famn!
Vi samlas hit så gärna –
du har ej glömt vårt namn.
Utdrag ur Nordisk familjebok:

Cecilia Bååth-Holmberg

Cecilia Bååth-Holmberg gav ut flera sångsamlingar. Hon finns bl.a. representerad i 1986 års psalmbok med flera, med ett enda verk som blivit en vida känd översättning psalm nr 297, Härlig är jorden.

Utöver en stor mängd skrifter var hon också initiativtagare till att man i Sverige firade Mors Dag första gången 1919.

I modern tid lanserades Mors dag av den amerikanska lärarinnan Ann Jarvis 1905. I Sverige togs traditionen upp 1919 på initiativ av Cecilia Bååth-Holmberg, som flyttade firandet till sista söndagen i maj. Inte många högtider har tillkommit genom att någon talat om hur firandet skall gå till, men faktum är att Cecilia 1920 gav ut en handledning. Fortfarande, och så vill vi att det förblir, får många mödrar kaffe på sängen och bjuds på middag, allt enligt hennes instruktioner.
Utdrag ur nordisk familjebok:

Bibliografi

Björnstjerne Björnson (1885)
Frihetens sångarätt i Sverige (1889)
Carl XV som enskild man, konung och konstnär (1891)
Giuseppe Garibaldi (1892)
Spillror (1894)
Charles George Gordon (1894)
Kampen mot negerslaferiet (1896)
När seklet var ungt (1897)
Pepita och andra berättelser (1899)
I häfdernas hall (1900)
En svensk storman. F. B. von Schwerin (1901)
Far och Son: Ett hems historia (1907)
En svensk flickas dagbok under krigsfångenskap i Ryssland 1808-1809 (1912)

Härlig är jorden

Härlig är jorden är ursprungligen en dansk julpsalm av Bernhard Severin Ingemann från 1850. Psalmen är sannolikt en av Sveriges kända psalmer. Den översattes till svenska av Cecilia Bååth-Holmberg år 1884.
Melodin är en Schlesisk nedtecknad i Leipzig år 1842.
Cecilia Bååth-Holmberg var verksam vid Tärna folkhögskola och sången publicerades första gången på svenska i Folkhögskolebladet 1884.

Härlig är jorden,
härlig är Guds himmel,
skön är själarnas pilgrimsgång.
Genom de fagra
riken på jorden
gå vi till paradis med sång.
Tidevarv komma,
tidevarv försvinna,
släkten följa släktens gång.
Aldrig förstummas
tonen från himlen
i själens glada pilgrimssång.
Änglar den sjöngo
först för markens herdar,
skönt från själ till själ det ljöd:
Människa, gläd dig,
Frälsarn är kommen,
frid över jorden Herren bjöd.